Hela min kropp säger "Stanna hos mig!" men mitt hjärta säger "Försvinn, det gör bara ont!"
Monopol är ett evighetsspel, så det är med smärta i rösten, eh.. i bokstäverna som jag skriver att jag gav upp. Nu ska jag snart gå ut en sväng, prata med Melvina i telefon och rensa tankarna. Kanske peppa mig själv lite för i morgon, då det är en tre timmars barista lektion. Vilket betyder att jag kommer dricka en massa kaffe. Igen. Det värsta med allt är att jag börjat vänja mig vid kaffet nu.
Kommentarer
Trackback